Varför har Sandviks rörelsemarginal försämrats?
I ett flerårsperspektiv har Sandvik gått klart sämre än andra svenska verkstadsbolag, jämför t.ex. med Atlas Copco, ABB, Alfa Laval m.fl. En förklaring Sandvik själva i stor utsträckning hänvisar till är marknadens utveckling. Den totala efterfrågan på Sandviks marknad (produkt-och geografiskt avgränsad) har haft svag tillväxt, inte växt alls, eller t.o.m. gått tillbaka i vissa delar.
Frågan är om Sandvik inte anpassat sig tillräckligt snabbt eller om man inte varit tillräckligt bred i sin affär och stark i sitt erbjudande för att över tid skapa lönsam tillväxt. Just lönsam tillväxt nämndes redan i årsredovisningen för 2003.
Lönsam tillväxt var också vad Olof Faxander satte i fokus vid sitt tillträde 2011. Utfallet har dock inte varit i linje med målen.
De åtgärder för ökad lönsamhet som Sandvik vidtagit har varit många. Mest i fokus hamnar effektiviserings- och besparingsåtgärder, dvs internt arbete. I slutet av 2013 annonserades strukturella åtgärder med ett mål på cirka 800 miljoner kronor vid utgången av 2015 till en engångskostnad på 900 miljoner kronor som skulle belasta resultatet för fjärde kvartalet 2013.
Sandvik ser ut att sakna en utstakad resa
Sandvik säger idag att deras finansiella mål är framtagna utifrån bedömningar av företagets styrka och positionering för framtiden. Starkt fokus är lagt på en kraftfull effektivisering av verksamheten i syfte att stärka kassaflödet. Därmed skapas nödvändiga resurser för att kunna öka investeringarna i tillväxtfrämjande aktiviteter som FoU och försäljning.
Vad dessa tillväxtfrämjande aktiviteter är och vilken förväntad effekt de beräknas ha för tillväxten med intäkts- och lönsamhetsutveckling är det svårt att hitta någon förklaring till. Mål för tillväxt och lönsamhet i olika nyckeltal, tex rörelsemarginal saknas över tiden. Det har funnits ett tillväxtmål på 8% (över en konjunkturcykel). Men tillväxt i vad? Omsättning, rörelseresultat, bruttovinst eller annat? Oavsett vad så anges i årsredovisningen för 2014 en måluppfyllelse på 2%, dvs. endast 25% av målet.
Sandvik uttrycker med viss stolthet det de kallar ”Sandvik-andan”.
” Vi växer genom att hjälpa våra kunder att växa, genom att verkligen förstå deras behov och förse dem med användbara verktyg och lösningar som gör dem konkurrenskraftiga. Vilken konkurrensfördel våra kunder får kan variera beroende på om det viktigaste är att vi använder de bästa och mest beprövade materialen, utvecklar de mest avancerade och unika legeringarna eller presenterar verktyg som gör det möjligt att skapa produkter på nya sätt. Men det värde vi tror att våra kunder vill ha när de väljer oss är det vi kallar Sandvik-andan.”
Hur väl har Sandvik då lyckats med att förstå sina kunder och deras behov, vad de anser viktigt idag och imorgon och omsatt den insikten till faktiska produkter och tjänster? Därtill säkrat en prissättning och intäktsmodell som ger bättre marginaler än hittills?
Hur ser då Sandviks resa ut nu?
Några kritiska frågor:
- Vilka produkter har bäst marginaler och vilka har störst potential?
- När sätts tydliga mål för lönsamhetsutveckling?
- Är marknads- och säljinsatserna anpassade därefter?
- Har utvecklingsprojekten getts erforderliga lönsamhetsbedömningar och prioriteringar?
Det är givna förutsättningar om Sandvik skall växa med lönsamhet och öka sin rörelsemarginal oavsett hur marknaden går.
Till saken hör också det som nye VDn, Björn Rosengren, har uttalat; viljan att decentralisera bolaget och ge affärsenheterna ansvar för sina resultat- och balansräkningar. Hur ska det gå till i praktiken? Hur mycket kan delegerat lönsamhetsansvar påverka rörelsemarginalen?
Många analytiker och investerare är idag positiva till Sandviks framtid. Att Carl Bennet också gjort stora aktieköp i Sandvik har skapat rubriker och ytterligare tilltro till bolaget och dess nya ledning.
Sandvik har ett starkt varumärke och position på sin marknad. Efter några turbulenta år med stagnerande gruvindustri, omstruktureringar, nya organisationer, flytt av huvudkontor och VD-byten finns stora förhoppningar på att Sandvik ska ta tag i sina möjligheter. Flera strukturella åtgärder kommer säkert att behöva göras. I det dagliga affärsarbetet krävs fler och skarpare operativa åtgärder, som att komma ännu närmare kunderna, ligga nära affärerna, ha koll på i vilka produkter och med vilka kunder pengarna tjänas och hantera prissättningen bättre. Sandvik behöver också minska konjunkturkänsligheten. Där finns flera möjliga åtgärder där en av de största potentialerna ligger i eftermarknadsaffären där Sandvik idag ligger långt efter jämförbara verkstadsföretag. Med installerad kundbas finns chans att skapa repetitiva intäkter, stabila över tiden, från mer innehållsrika serviceavtal kopplat till både hård- och mjukvara.
Vår kommentar
Ett frågetecken över tid har varit vilka mål Sandvik egentligen har. Dessa har inte varit tydligt uttalade,och är inte så idag heller.
- Vilka är målen?
- Kommer Sandvik nu att sätta tydliga mål på omsättning och rörelsemarginal för de kommande 5 åren?
- När kommer ”Rosengren-effekten” att synas på rörelsemarginalen?
Sammanslagningen av affärsområdena Mining och Construction fick ett ljumt mottagande i mars 2016. Åtgärden motiverades med en mer kostnadseffektiv struktur.
- Men hur ökar intäkterna?
- Kommer en intäktsstrategi att presenteras på kapitalmarknadsdagen 24 maj?
Läs senaste uppdateringen av Sandvik här.
All information och data är hämtad från officiella källor.