Rörelsemarginal – olika mått, vilka är de och vilket är bäst?

För att bedöma ett företags resultat och lönsamhet finns flera s.k. finansiella nyckeltal. De används på lite olika sätt och för olika syften.  Vi på intäktskonsult.se sätter fokus på operativt affärsarbete.  Det vill säga hur ett företag arbetar med att ta fram och leverera produkter och tjänster med högt kundvärde för att uppnå optimal försäljningsvolym till bästa pris i relation till de investeringar man gör och den kostnadsbas företaget har.  Då blir lönsamhet den i kärnverksamheten det intressanta att mäta snarare än det resultat som visas efter det att redovisningsekonomer trollat med siffrorna via olika bokslutsdispositioner.

Hur stark är affärsförmågan?

Det nyckeltal vi anser ärligast svarar på den frågan är rörelsemarginalen.  Men även kring detta begrepp kan det ibland finnas otydlighet.  Det finns nämligen några olika mått och sätt att beräkna rörelsemarginal på. Alla företag använder inte samma mått och då blir givetvis jämförelser mellan olika företag och/eller branscher inte rättvisande. Det blir som att jämföra äpplen och päron.

Vet du vilket beräkningsmått ditt företag använder bakom ordet rörelsemarginal?

Rörelseresultat i sig är enkelt uttrycket skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader.

Rörelsemarginalen är rörelseresultatet delat med intäkter (omsättning), exempel Sandvik helår 2016:

Intäkter MSEK:                          81.553

Rörelseresultat MSEK:             11.018

Rörelsemarginal:                       11.018/81.553 X 100 = 13,51%

 

De tre vanligaste måtten för rörelseresultat och rörelsemarginal är dessa:

EBITDA

Förkortning för Earnings Before Interest, Taxes,  Depreciation and Amortisation.

Resultatet före ränteintäkter, räntekostnader, skatter, avskrivningar (på maskiner och inventarier) och goodwill-avskrivningar.  Risken finns att man blandar ihop orden depriciation och amortisation. Visst, bägge är avskrivningar – men på olika saker.  Depreciation är helt enkelt avskrivningar på anläggningstillgångar, maskiner och inventarier. Företag kan växa organiskt eller genom förvärv. Att växa organiskt kan ta tid och pengar med ett osäkert resultat.  Alternativt kan man ta en snabbväg och köpa ett etablerat företag som redan har det man vill ha. Oftast betalas då ett pris som överstiger det köpta företagets tillgångar (substansvärdet). Detta överpris får skrivas av över tiden.  Men i detta mått, EBITDA, visas alltså resultatet bl a före goodwill-avskrivningar och det blir ett mått som närmast kan jämföras med ordet bruttovinst.  Inte många företag använder detta och de som gör så får utstå kritik för att visa ett ”uppblåst resultat”.

EBITA

Förkortning för Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation.

Här har man gått ett steg längre då även posten Depreciation belastat resultatet.  Logiken för detta är givetvis att kostnaden för användande och värdeminskning i anläggningstillgångarna skall ses som en faktisk kostnad som skall belasta resultatet, framför allt i företag med egen utveckling och tillverkning. Jämför med ett rent handelsföretag som köper in färdiga produkter och säljer dessa vidare. Där har man ju till leverantören av köpta produkter fått betala ett pris som inberäknar kostnad för tillverkning inklusive maskinkostnader.  Men avskrivningar på goodwill-värden är här fortsatt exkluderat.

EBIT

Förkortning för Earnings Before Interest and Taxes.

Ännu ett steg är taget där också Amortisation, goodwill-avskrivningar, har belastat resultatet.  Det verkar logiskt att dra av också för denna post då den må anses som en kostnad för en tillväxt företaget fått genom förvärv. En tillväxt man annars skulle haft faktiska kostnader för som skulle ha  belastat resultatet.  Detta mått är det som oftast avses, bör avses, när många slarvigt bara skriver ”rörelseresultat” eller ”rörelsemarginal”.  Det sker dagligen i både affärspress och även hos stora börsföretag att de i sin rapportering skriver bara rörelsemarginal X% utan att exakt ange vilket mått som avses.

Övriga begrepp

Utöver de tre beräkningssätten finns också begreppen EBT och EAT. Här har man justerat uppåt eller nedåt mht finansiella kostnader och intäkter och även efter det att skatt betalats. I dessa två begrepp anser vi att man gått för långt och grumlat bilden av själva affärsresultatet.

 

Vill du diskutera rörelsemarginal med oss? Har du synpunkter på resonemanget ovan?  Hör av dig! Intäktskonsult.se har gärna en diskussion med våra läsare om rörelsemarginal där vi också kan lyfta fram olika exempel, idéer och frågor i ämnet.